Svenska esperantister

I Sverige har det talats esperanto ända sedan språket var mycket nytt. Redan under läsåret 1890/1891 började ett antal studenter i Uppsala lära sig esperanto. (L.L Zamenhof publicerade sin första bok om det nya språket esperanto år 1887.) Dessa studenter bildade världens andra esperantoklubb, bara den i Nürnberg var äldre. Till esperantoklubben i Uppsala hörde bland annat Valdemar Langlet och Otto W. Zeidlitz.

Här nedanför hittar du några exempel på esperantotalande svenskar som varit aktiva i esperantorörelsen.

valdemar-langletValdemar Langlet (1872 – 1960)

Som 19-åring blev Valdemar Langlet ordförande i den då nybildade esperantoklubben i Uppsala. Några år senare var han med och grundade tidskriften Lingvo internacia. Den gavs ut under perioden 1895 – 1900 och var under den perioden världens enda utgivna periodiska tidskrift på esperanto. Tillsammans med Vladimir Gernet i Odessa var Langlet tidningens första redaktör (1895-1897).

När Svenska Esperantoförbundet bildades år 1906 blev Langlet dess förste ordförande.

Langlet är bland annat känd som en av de drivande krafterna i den stora räddningsaktion för judar och andra av nazisterna förföljda personer som genomfördes i Ungern under slutet av andra världskriget. När Nazityskland ockuperade Ungern 1944 hade Langlet redan bott i landet i över tio år och arbetade som lektor i svenska vid universitetet i Budapest, samtidigt som han översatte ungerska böcker till svenska.

Genom sin position som kulturattaché på den svenska legationen i Budapest och som varandes Svenska Röda Korsets delegat i Ungern kunde han tillsammans med sin hustru Nina hjälpa till att rädda tusentals personer från nazisternas förföljelser genom att utställa svenska skyddsdokument och föra flyktingar till hus och kloster som låg under Röda Korsets beskydd. Valdemar och Nina förlorade allt de ägde i Budapest och flyttade till Sverige efter att den sovjetiska armén nått fram till Budapest.

Otto W. Zeidlitz (1860 – 1943)

Otto W. Zeidlitz var en av de tidiga medlemmarna i Uppsala Esperantoklubb. Han prästvigdes i Uppsala domkyrka 1888 och flyttade därefter till Norrbotten. Under sin tjänstgöring i Norrbotten fortsatte han att lära ut och verka för esperanton, bland annat genom att översätta psalmer till esperanto.

I tidningen Lingov internacia förekom flera gånger poesi skriven av Zeidlitz och artiklar översatta av honom. I slutet av 1880-talet utkom hela Emilie Flygare-Carléns Literatören och hans trolofvade på esperanto i översättning av Zeidlitz. År 1898 publicerades Zeidlitz egenhändigt författade Du mirrakontoj (Två berättelser), fast inte i Sverige utan i Nürnberg.

Otto W. Zeidlitz har föreslagits som en möjlig förebild till den esperantotalande prästen i Mikael Niemis roman Populärmusik från Vittula.

stellan-engholmStellan Engholm (1899 – 1960)

Läraren Stellan Engholm är en av Sveriges mest kända esperantoförfattare och esperantoöversättare. Han kom i kontakt med esperanton under 1920-talet, och gav så småningom ut romanerna Al Torento, Homoj sur la Tero och Infanoj en Torento (två band) som gjorde honom till ett välkänt namn inom esperantorörelsen internationellt. Temat för samtliga var ungdomskärlek. År 1931 vann Homoj sur la Tero en romantävling arrangerad av tidskriften Literatura Mondo. Senare utkom Engholm även med romanen Vivo Vokas.

Förutom att skriva på esperanto var Engholm en engagerad översättare och han översatte bland annat flera av Selma Lagerlöfs romaner till esperanto.

Leif Nordenstorm (1960 – )

leif-nordenstormPrästen Leif Nordenstorm har varit redaktör för den svenska esperantotidningen La Espero. Han har också givit ut flera böcker på eller om esperanto. Här är några exempel:

  • Arne, la ĉefido: rakonto el la vikinga epoko (2005)Detta är en barnbok på esperanto som handlar om vikingatiden.
  • Doktor Zamenhof och det internationella språket: en bok om esperanto och dess upphovsman (2006)
  • Vizaĝoj: novelaro 2000-2009 (2010)Detta är en novellsamling på esperanto med noveller av Nordenström med flera.
  • Söka bostad i storstaden och andra noveller, översatta från originalen på esperanto av Sten Johansson och Leif Nordenstorm (2014)